Jag är besatt, jag drömmer på nätterna om flaggor som måste fångas; capture Alpha, capture Bravo, capture Charlie. Jag drömmer om hur jag smyger omkring, i skog och mark och dunkla rum. Tyst som en mus. Jag får syn på någonting i ögonvrån, någonting som rör sig. Jag lägger mig blixtsnabbt ner, för att ge mig själv en så liten träffyta som möjligt. Jag riktar pipan åt rörelsens håll och siktar in, där är han, han som är målet bakom den lilla röda punkten. Jag tar ett andetag och trycker in avtryckaren. Jag missar och har nu naturligtvis blivit upptäckt, han är snabb, kulorna viner runt mitt huvud, centimeter ifrån, kanske till och med millimeter. Jag tar det lugnt, får inte bli stressad, låter siktet följsamt och mjukt följa de vilseledande rörelserna som han gör för att göra det så svårt som möjligt att träffa. Låter fingret åter igen trycka ner avtryckaren. Rattatattataa, pang pang, DOWN och ännu ett kill till min statistik.