Dan före dan före dopparedan
I skrivande stund är jag arg. Arg för att folk inte tar hänsyn, för att de kastar bort det överblivna som en trasig disktrasa, för att de släcker hoppet på ett burdust sätt. Men jag antar att man inte får härdade fötter av att traska fram i livet på mjuka och okomplicerade stigar, det är på de hårda vägarna man lär sig att bli stark.
Alldeles strax är det jul också, då ska man vara glad och uppskatta det fina i livet. Det gör jag också. Jag uppskattar Jens, jag uppskattar mina vänner, jag uppskattar att världens bästa trio återförenas imorgon, jag uppskattar min mamma och pappa, jag uppskattar att jag snart ska åka till Vemdalen tillsammans med underbara människor, jag uppskattar att jag snart ska få pussa på de gosigaste mularna jag känner till, jag uppskattar vår lägenhet, jag uppskattar xboxet, jag uppskattar att sitta i soffan just nu tillsammans med den finaste killen jag vet, även fast han fiser...
Vad är ett litet baksteg i det stora hela? Jag ska ta nya friska tag, men först ska jag fira jul och må gott.
Kommentarer
Trackback
